onsdag, februari 25

Silvia och Tant Gunnel

När Gunnel var unghund var hon hur jobbig som helst och jag övervägde seriöst att omplacera henne nästan dagligen. Hon var som en Duracell kanin som for hit och dit som ett jehu jämt och ständigt, alltid i raketfart med både jetmotor och turbo i on läge. Helt enkelt en full gas vovve utan dess like. Jag är utbildad lydnadsinstruktör och på skolan fick man ju lära sig att de jobbigaste vovvarna oftast blir de bästa när de kommer ut på andra sidan. Tänk så kloka ord och sanna dessutom.
Lilla busiga Silvia gör sitt bästa för att jaga upp Tant Gunnel, men det lyckas föga. Om Gunnel vilar så gör hon det och inget stör henne, ty hon är väldig bekväm med sina beslut.
Jag är så oerhört tacksam över att jag aldrig omplacerade älskade Gunnel, hon är bästa Grådvärgen i hela världen och jag är så glad att just hon som är så klok styr min hundflock här hemma.