torsdag, september 17

Mirakel

Djupt försjunken i tankar satt jag och mediterade, när jag plötsligt kastas tillbaka till medvetandet av en mycket hård duns. Självklart blev jag rädd av smällen på min fönsterruta, men min nyfikenhet blåser bort min ängslan för det okända. En Koltrast hona hade kraschat och fallit pladask ner på min altan med en definitivt bruten vinge. Fågeln var matt och chockad och dömd till döden trodde jag. Så pass van att hantera djur och skador är jag så jag kan avgöra när en vinge är bruten på mitten. Trots att jag ogillar fåglar tar jag upp den i famnen för att den inte ska bli kall. Det finns liv, det känner mina händer. Tre timmar senare har vingen som ett mirakel läkt ihop och rätat ut sig helt och hållet. Fågeln tackar för min läkande värme, bajsar på min altan och flyger obehindrat ut i livet igen. Kvar står jag och undrar hur allt är möjligt och dess betydelse. Klicka bilderna för att se större!